Olayama

Moroi ba Wikipedia
Ae ba navigasi Ae ba wangalui


Ya'ahowu! No örugi Wikipedia Nias,
ensiklopedia nifalului zato. No so 1.524 nösi.
  Fa'anö zura si bohou

  Sura amilita
Juan Sánchez Cotán - Baptism of Christ, 1600–27.jpg
Niha Keriso no töi nibe'e khö ndra solohi khö Keriso. Molo'ö zura Halöŵö Zinenge, te'oguna'ö wanötöi andre si föföna sibai ba mbanua Antiokhia (HalZin 11:26). Aefa we'amöi tou Geheha Ni'amoni'ö yaŵa ndra nifahaö Yesu (HalZin 2) muzawili Duria Somuso Dödö khö Yesu andrö ba gotalua niha si tenga niha Yahudi, i'otarai Yerusalema irugi Roma. Molo'ö tradisi ndra niha Keriso föna alio sibai monönö wa'ato niha Keriso irege ba zi lö arara so tölu nahia si tobali pusat wa'anihakeriso ba ginötö da'ö, ya'ia ba Roma, Antiokhia ba ba Alexandria. Ba mbanua Antiokhia andre tebörögö tetötöi ndra samati khö Yesu andrö niha Keriso. (Baso dohu-tohunia...)
  Gambara amilita
Mangosteen scale v2.jpg
Bua zinanö sotöi magi (Latin, Garcinia mangostana; Inggris, mangosteen). Si to'ölö tumbu ia ba gölana tropis.
  Salua föna
Da'a tou zalua ba mbaŵa si ŵalu:
  Hadia ö'ila
Ba da'a tou so ngawalö wangi'ila si tola tesöndra ma zui sedöna tesura bakha ba Wikipedia:
  • wa sanura Amakhoita Li Niha (Tata Bahasa Daerah Nias, 2002), Yasato Harefa, no göi samösa sanura sinunö (komponist)?
  • wa sanura Amakhoita Li Niha Raya (A grammar of Nias Selatan, 2001) tenga Ono Niha, ba hiza no samösa niha safusi uli moroi ba Australia sotöi Lea Brown?
  • wa so göi gamakhoita Li Niha nisura ba Li Indonesia nifa'anö Departemen Pendidikan dan Kebudayaan (Struktur Bahasa Nias, 1983)?
  • wa buku amakhoita Li Niha fondrege atua no tesura ba li Jerman nifa'anö Heinrich Sundermann me 1892 (Kurzgefasste Niassische Grammatik, Moers) ba me 1913 (Niassische Sprachlehre, 's-Gravenhage)?