Af-Jarmal
Jump to navigation
Jump to search
af jarmal | ||
---|---|---|
Deutsch | ||
Dhawaaq | Template:IPA-de | |
Dhalad u ah | Primarily jarmal hadalka , also in the worldwide | |
U ah afka hooyo |
90 million (2010)[1] to 95 million (2014)[2] L2 speakers: 10–15 million (2014) | |
Qoyska luqada | ||
Early forms: |
Old High German
| |
Standard forms | ||
Hab qoraalka |
Latin (German alphabet) German Braille | |
Xaalada Rasmiga | ||
Ka ah Luqad rasmi |
Several international institutions | |
ka ah luuqadaha la aqoonsaday ee laga tirada badan yahay |
| |
Regulated by |
No official regulation | |
Koodka luqada | ||
ISO 639-1 | de | |
ISO 639-2 |
ger (B) deu (T) | |
ISO 639-3 |
Variously: deu – German gmh – Middle High German goh – Old High German gct – Colonia Tovar German bar – Bavarian cim – Cimbrian geh – Hutterite German ksh – Kölsch nds – Low German sli – Lower Silesian ltz – Luxembourgish vmf – Mainfränkisch mhn – Mócheno pfl – Palatinate German pdc – Pennsylvania German pdt – Plautdietsch swg – Swabian German gsw – Swiss German uln – Unserdeutsch sxu – Upper Saxon wae – Walser German wep – Westphalian hrx – Riograndenser Hunsrückisch yec – Yenish | |
Luqadda la adeegsado |
further information 52-AC (Continental West Germanic) > 52-ACB (Deutsch & Dutch) > 52-ACB-d (Central German incl. 52-ACB–dl & -dm Standard/Generalised High German) + 52-ACB-e & -f (Upper German & Swiss German) + 52-ACB-h (émigré German varieties incl. 52-ACB-hc Hutterite German & 52-ACB-he Pennsylvania German etc.) + 52-ACB-i (Yenish); Totalling 285 varieties: 52-ACB-daa to 52-ACB-i | |
File:File:Legal status of German in the world.svg (Co-)Official and majority language
Co-official, but not majority language
Statutory minority/cultural language
Non-statutory minority language | ||
{{{1}}} |
Af-Jarmal (Deutsch, deutsche Sprache) waa afka lagagahadlo dalka Jarmalka. Afka's waana lagagahadlo dawladdaha kale ee Austriya, Switzerland, Beljim, Luksemburg, Faransiiska, Liechtenstein iyo Talyaaniga. Dadka kuhadlo luqada waa ciyaas 101 oo milyan.
![]() |
Wikimedia Commons waxee heysaa war la xiriiro German language. |
- ↑ Mikael Parkvall, "Världens 100 största språk 2010" (The World's 100 Largest Languages in 2010), in Nationalencyklopedin
- ↑ Ammon, Ulrich Die Stellung der deutschen Sprache in der Welt, de Gruyter, Berlin, Germany
- ↑ Rat für deutsche Rechtschreibung, Rechtschreibrat.ids-mannheim.de