Portal:Huvudsida
| Välkommen till Wikipedia – den fria encyklopedin som alla kan redigera. |
I dag är det torsdag den 21 april 2022 (vecka 16). Just nu finns det 2 566 765 artiklar på svenska. |
Nasafjälls silververk var en silverutvinning i Pite lappmark som pågick under två perioder, 1635–1659 och 1770–1810. Malmen bröts på Nasafjället (Silbbanássja) strax öster om gränsen mot Norge. Smältningen skedde under den första perioden i Silbojokk vid Sädvvájávrre i Skellefte älv, under den andra perioden i Adolfström vid Laisälven. Anläggningarna kallades också för Piteå silververk. Det var den första större mineralutvinningen i övre Norrland och ledde till bildandet av ett tionde bergmästardöme.
Den totala produktionen uppgick under den första perioden till ungefär 860 kilo silver och 255 ton bly. Under den andra perioden producerades drygt 110 kilo silver och 21 ton bly.
Nasafjällsverket har fått dåligt eftermäle eftersom verksamheten under den första perioden bedrevs med tvångsrekryterad arbetskraft. Själva gruvbrytningen utfördes till stor del av män från kustsocknarna som uttagits till krigstjänst. Malmtransporterna sköttes av samer med rendragna ackjor. De fick ersättning för arbetet, men kunde inte själva välja om de skulle utföra skjutsarna. Renskötseln blev lidande och många samer lämnade regionen, vilket ledde till att de som blev kvar fick tjänstgöra i allt längre perioder och utsattes för allt hårdare press. Många är berättelserna om de hårda bestraffningar och tvångsåtgärder som samerna utsattes för med anledning av Nasafjälls silververk. Det finns dock få belägg för vilka åtgärder som faktiskt vidtogs. ► Läs mer
Senast visade utmärkta artiklar: Theodor Weissman – Arganträd – Come as You Are
- I presidentvalet i Frankrike går sittande presidenten Emmanuel Macron och Marine Le Pen vidare till en andra valomgång, efter att ha slagit ut åtta andra kandidater. (10 april 2022)
- Liberalernas partiledare Nyamko Sabuni meddelar sin avgång. Partiets 1:e vice ordförande Johan Pehrson (se bild) tar över rollen. (8 april 2022)
- USA:s senat bekräftar president Joe Bidens nominering av Ketanji Brown Jackson som ny domare i USA:s högsta domstol. Jackson blir den första svarta kvinnan i domstolens historia. (7 april 2022)
- Skådespelaren Will Smith orsakar stor uppståndelse på Oscarsgalan 2022 när han går upp på scen och ger komikern Chris Rock en örfil som svar på att Rock skämtat om Smiths hustru. (27 mars 2022)
- Marina Ovsiannikova, tv-producent på tv-kanalen Pervyj Kanal, genomför en aktivisthandling i direktsändning där hon protesterar mot Rysslands invasion i Ukraina. (14 mars 2022)
Pågående: Covid-19-pandemin (Europa • Finland • Sverige – Coronakommissionen – Sjukdomen • Viruset • Vaccin ) • Ramadan
Nyligen avlidna: Olle Goop • Mette Winge • Johanna Ekström • Gilbert Gottfried • Chris Bailey
Pågående större krig: Rysslands invasion av Ukraina • Burma • Jemen • Tigray
Val: Frankrike • Sverige (Opinionsundersökningar) • USA
Mest visade artikeln igår: Rasmus Paludan
- ... Libération (se bild) föddes ur en maoistisk vänsterrörelse och ett tag hade en miljon läsare?
- ... Passetto del Biscione är en täckt passage i Rom?
- ... Heidelbergs spårvägar var hästspårväg fram till 1902?
- ... man i Sea of Thieves utforskar en öppen värld via ett piratskepp?
- ... det påstås vara en sjömålsrobot av typen R-360 Neptun som sänkte den ryska kryssaren Moskva?
Namnsdag: Anneli, Annika (Sverige) • Camilla (finlandssvenska)
Denna dag i historien:
- 753 f.Kr. – Enligt legenden grundlägger Romulus staden Rom.
- 1526 – Den turkmongoliske härföraren Babur besegrar Delhisultanen Ibrahim Lodhi i det första slaget vid Panipat.
- 1918 – Den tyske stridsflygaren Manfred von Richthofen, mer känd som "Röde baronen", dödas då hans Fokker Dr.I-flygplan blir nedskjutet, efter att han under sin karriär själv har skjutit ner 80 fiendeplan i strid.
- 1926 – Elizabeth II, Storbritanniens regerande drottning sedan 1952, föds (se bild).
- 1967 – Militären tar makten i Grekland genom en statskupp och inför en diktatur som varar till 1974.
- 1977 – Musikalen Annie har urpremiär på Broadway.
Mansfield Park er Jane Austens tredje roman. Da den blev udgivet i 1814 blev den hendes største salgssucces.
Hovedpersonen Fanny Price er vokset op hos sin rige onkel og tante på godset Mansfield Park sammen med to kusiner og to fætre. Fanny behandles ikke på lige fod med dem og bliver hele tiden mindet om sin underordnede rang i familien. Hendes eneste fortrolige og allierede er fætteren Edmund, der altid behandler hende med omsorg og respekt. Mens Fannys onkel er bortrejst, kommer søskendeparret Mary og Henry Crawford til egnen. Der går ikke lang tid, før der opstår en forbindelse mellem dem og de unge mennesker på Mansfield Park, hvilket vender op og ned på livet på godset. Snart drages Edmund af den livlige Mary og Henry af den principfaste Fanny, der dog efterhånden indser, at hun er forelsket i Edmund.
Mansfield Park blev i samtiden rost for sine moralske principper. Romanen bliver ofte kaldt Austens mest komplekse og kontroversielle værk, og Austen antyder kritik af bl.a. slaveri og imperialisme. ► Læs mere
Wikipedia är en encyklopedi med öppet och fritt innehåll som utvecklas av frivilliga bidragsgivare från hela världen. Alla kan vara med och förbättra Wikipedia. Du också.
Afrika • Antarktis • Asien • Europa (
Finland • Sverige, bl.a. Stockholm – Göteborg – Örebro – Helsingborg – Lund) • Amerika • Nordamerika • Sydamerika • Oceanien • Kulturgeografi • Länder • Naturgeografi • Biogeografi • Fysisk geografi
Arkitektur • Dans • Datorspel • Internet • Film • Formgivning • Fotografi • Hantverk • Konst • Litteratur • Mat och dryck • Museer • Musik • Massmedia • Kultur efter geografiskt område • Teater • Tecknade serier • TV
Arkéer • Bakterier • Djur • Ekologi • Insekter • Klimat • Meteorologi • Naturskydd • Protister • Svampar • Världsarv • Växter
Buddhism • Hinduism • Islam • Judendom • Kristendom • Mytologi • Litteratur inom religion • Personer inom religion • Teologer • Teologi
Ekonomi • EU • Familjeliv • Fritid • Hälsa • Juridik • Militärväsen • Personer • Politik • Sport • Statistik • Transport • Utbildning
Dialekter • Grammatik • Lingvistik • Ord • Skriftsystem • Språk efter land • Språkfamiljer • Tal • Typer av språk
Byggteknik • Datateknik • Elektronik • Energiteknik • Flygteknik • Husgeråd • Kemiteknik • Motorteknik • Radioteknik • Rymdfart • VVS
Astronomi • Biologi • Datavetenskap • Filosofi • Fysik • Geovetenskap • Kemi • Kriminologi • Matematik • Medicin • Naturvetenskap • Penologi • Psykologi • Sociologi
Upplagor med fler än 1 000 000 artiklar
English · Sinugboanong Binisaya · Deutsch · Svenska · Français · Nederlands · Русский · Español · Italiano · مصرى (Maṣri) · Polski · 日本語 · Tiếng Việt · Winaray · 中文 · العربية · Українська · Português
Upplagor med fler än 500 000 artiklar
فارسی · Català · Српски · Bahasa Indonesia · Norsk (bokmål) · 한국어 · Suomi
Upplagor med fler än 250 000 artiklar
Magyar · Čeština · Türkçe · Нохчийн · Srpskohrvatski / Српскохрватски · Bân-lâm-gú · Română · Tatarça / Татарча · Euskara · Bahasa Melayu · Esperanto · עברית · Հայերեն · Български · Dansk
|
Commons Den fria mediedatabasen |
|---|---|
|
Wiktionary Den fria ordboken |
|
Wikisource Det fria biblioteket |
|
Wikibooks Fria läroböcker och manualer |
|
Wikiquote Den fria citatsamlingen |
|
Wikivoyage Den fria reseguiden |
|
Wikispecies Den fria artförteckningen |
|
Wikidata Den fria databasen |
|
Wikimania Konferensen för projekten om fri kunskap |
|
Meta-Wiki Om projekten |