Huddinge kommun

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Huddinge kommun
Kommun
Huddinge kommun ny.jpg
Kommunens vapen.
Kommunens vapen.
LandSverige
LandskapSödermanland
LänStockholms län
CentralortHuddinge centrum
Inrättad1 januari 1971[1]
Areal, befolkning
Areal140,5 kvadratkilometer ()[2]
- därav land130,86 kvadratkilometer[2]
- därav vatten9,64 kvadratkilometer[2]
Folkmängd113 951 ()[3]
Bef.täthet870,79 inv./km² (land)
Läge
Huddinge Municipality in Stockholm County.png
Kommunen i länet.
Koordinater59°14′00″N 17°59′00″Ö / 59.233333333333°N 17.983333333333°Ö / 59.233333333333; 17.983333333333
UtsträckningSCB:s kartsök
StorstadStorstockholm
Domkretstillhörighet
DomkretsSödertörns domkrets (–)
Huddinge domsaga (–)
Om förvaltningen
Org.nummer212000-0068[4]
Anställda6 658 ()[5]
WebbplatsOfficiell webbplats
Koder och länkar
Kommunkod0126[6]
GeoNames2704619
StatistikKommunen i siffror (SCB)
Redigera Wikidata

Huddinge kommun (uttal (info)) är en kommun i Stockholms län. Centralort är stationssamhället Huddinge, som är en av de 42 som tidigare varit municipalsamhälle. Huddinge är en del av tätorten Stockholm.

Den 1 januari 2012 var kommunens yta 140,63 km². En tredjedel av kommunens yta är skyddad som naturreservat.[7] Bebyggelsen i kommunen ligger i flera olika centra med affärer, service, pendeltågsstationer och flerfamiljshus som är omgivna av vidsträckta småhus- och naturområden.

Kommunen är belägen på ön Södertörn i nordöstra delen av landskapet Södermanland. Den har sjön Mälaren i nordväst. I sydöst gränsar Huddinge kommun till Haninge kommun, i sydväst till Botkyrka kommun, i nordväst till Ekerö kommun, i norr till Stockholms kommun och i öster till Tyresö kommun, alla i Stockholms län.

Administrativ historik[redigera | redigera wikitext]

Huddinge kommuns flagga.
Huddinge kommunvapen som rabatt.

Huddinge är en av de få kommuner i landet som sedan införandet av 1862 års kommunalförordningar inte nämnvärt påverkats av 1900-talets omfattande kommunreformer i Sverige. Kommunens nuvarande areal motsvarar därmed den gamla Huddinge socken. Kommunen har varken delats eller lagts samman med några andra kommuner, men vissa gränsändringar till grannkommuner har genomförts.

Inom Huddinge kommun fanns tidigare ett antal municipalsamhällen: Segeltorps municipalsamhälle (1924–53), Hörningsnäs villastads municipalsamhälle (5 december 1915–47), Stuvsta municipalsamhälle (1924–47), Fullersta municipalsamhälle (1924–47), Snättringe municipalsamhälle (2 november 1928–47). De fyra sistnämnda lades 1947 samman med det 1924 bildade Huddinge municipalsamhälle till ett "stormunicip". Detta upphörde 31 december 1952. Huddinge var en administrativ tätort tills det moderna tätortsbegreppet infördes 1950 och centralorten räknas sedan dess som sammanvuxen med tätorten Stockholm. Huddinge landskommun ombildades 1971 till nuvarande Huddinge kommun.[8]

Kommunen ingick från bildandet till 2007 i Huddinge tingsrätts domsaga och ingår sedan 2007 i Södertörns tingsrätts domsaga. [9]

Kommunvapnet[redigera | redigera wikitext]

Blasonering: I fält av guld en på ett blått treberg stående svart, brinnande vårdkase med röd låga. I heraldiken kallas en stiliserad bild av ett berg, som har tre rundade toppar för treberg. Den mellersta toppen av treberget är större än de båda andra.

Huddinge kommunvapen är ritat av formgivaren Folke Arström. Det fastställdes av Kungl Maj:t den 28 november 1947.[10] År 1974 registrerades vapnet hos Patent- och registreringsverket enligt den nya lagstiftningen till skydd för kommunala vapen.

Demografi[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]

Huddinge har vuxit med 10 000-tals invånare på bara några decennier. Inför kommunreformen 1971 hade Huddinge som landskommun i många år varit folkrikast i landet; endast städer hade fler invånare. Ökningen har därefter fortsatt och kring 2009 hade Huddinge passerat Gävle, Eskilstuna och Sundsvall och är nu landets fjortonde största kommun befolkningsmässigt. 2012 uppnåddes siffran 100 000 invånare.

Befolkningsutvecklingen i Huddinge kommun 1970–2021
År Invånare
1970
  
 54 732
1975
  
 62 576
1980
  
 66 570
1985
  
 70 209
1990
  
 73 829
1995
  
 77 384
2000
  
 84 535
2005
  
 88 750
2010
  
 97 453
2015
  
 105 311
2020
  
 113 234
2021[11]
  
 113 951
Källa: SCB - Folkmängd efter region och tid.

Utländsk bakgrund[redigera | redigera wikitext]

Den 31 december 2018 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund (utrikes födda personer samt inrikes födda med två utrikes födda föräldrar) 45 460, eller 40,69 % av befolkningen (hela befolkningen: 111 722 den 31 december 2018). Den 31 december 2002 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund enligt samma definition 24 319, eller 28,13 % av befolkningen (hela befolkningen: 86 457 den 31 december 2002).[12] Den 31 december 2014 utgjorde folkmängden i Huddinge kommun 104 185 personer. Av dessa var 28 601 personer (27,5 %) födda i ett annat land än Sverige. I denna tabell har de nordiska länderna samt de 12 länder med flest antal utrikes födda (i hela riket) tagits med. En person som inte kommer från något av de här 17 länderna har istället av Statistiska centralbyrån förts till den världsdel som deras födelseland tillhör.[13]

Historia[redigera | redigera wikitext]

Äldre historia[redigera | redigera wikitext]

Masmogubben från stenåldern.

De äldsta lämningarna efter mänsklig verksamhet i Huddinge går ungefär 9 000 år tillbaka till stenåldern. Då låg större delen av landskapet under vatten och liknade en ytterskärgård. Genom den postglaciala landhöjningen har landmassan höjds sedan dess med cirka 50 meter.

Ett mycket sällsynt stenåldersfynd är den så kallade Masmogubben. Det är ett centimeterstort keramikhuvud till en människofigur som hittades 1976 vid Masmovägen i kommundelen Vårby. Masmogubben är knappt två centimeter bred och cirka tre centimeter hög. Fyndet består av ett huvud med ögon, mun och håruppsättning som är markerade med gropar. Avbildningen tillhör den gropkeramiska kulturen vilken uppträdde under neolitikum (ca. 3 200 f.Kr. till 2 300 f.Kr.). Figuren är den äldsta kända människoavbildningen i kommunen och utställs numera på Statens historiska museum.

Namnet "Huddinge" antas komma från "uddungarna" (alltså "de som bor på udden"[14]), de första bofasta som under brons- och järnåldern hade sin by på en udde vid Mälarens södra strand i Vårby.

Redan på forntiden var uddungarnas by en genomfartsort och dess invånare levde under en ständig fara och fienden kom oftast sjövägen. Som en sammanlänkad varningssignal tändes därför eldar på högt belägna platser, så kallade vårdkasar. Vårby betyder alltså byn vid vårdkasen. En hel kedja med sådana vårdkasar fanns från Vårby och långt in i Mälaren. Vårdkasen, som anses ha stått på Vikingaberget eller Korpberget fortlever än i dag som symbol i Huddinges kommunvapen (läs mer under avsnitt "Kommunvapen").

Det finns en del fornlämningar: åtta fornborgar, tre runstenar och ett omfattande antal gravfält. En stor silverskatt från vikingatiden, Vårbyskatten, som hittades 1871 i Vårby gård finns bevarad på Historiska museet.

Nyare historia[redigera | redigera wikitext]

Centrala Huddinge mot nordväst, 1936.
Foto: Oscar Bladh.
Gränsmärke från 1936 vid Gamla Södertäljevägen mellan Stockholms stad och Stockholms län/Huddinge kommun.

Innan järnvägen (Västra stambanan) anlades på 1860-talet bestod Huddinge av skogsområden och landsbygd med torp och gårdar. Nio av gårdarna och många torp finns kvar i dag. År 1840 fanns 1 275 invånare i Huddinge fördelade på 230 hushåll. I början av 1900-talet hade antalet ökat till cirka 1 800 invånare. Järnvägen blev startskottet för en utbyggnad av en modern och expansiv kommun.

Kring sekelskiftet 1900 blev det alltmer lönsamt för ägare av välbelägen mark kring Stockholm att sälja den till byggtomter än att fortsätta med jordbruket. När de första tomterna såldes var gårdarna ännu i bruk och ägarna var enskilda personer. Senare köptes de av tomtbolag som styckade stora arealer. Intill Huddinge järnvägsstation planerades 1902 på det sättet Huddinge villastad.[15] Huddinge villastad var belägen på östra och västra sidan om Västra stambanan och på mark som ingick i Fullersta gårds landområden. Det var närheten till Huddinges järnvägsstation (numera Huddinge station) som skulle locka köparna.[16]

I närheten av järnvägsstationen började efter 1945 kommunens centrala delar växa fram. Här uppfördes mellan 1945 och 1948 Huddinges första kommunala förvaltningshus efter ritningar av arkitekt Sture Frölén. Vid Fullerstavägen 1 byggdes 1947 Huddinges första hyreshus i tre våningar och med butiker i bottenplan (numera riven).[17] Vid Huddinge station planerades även Huddinge centrum, som stod klart i början av 1960-talet. På 1980-talet tillkom nuvarande centrumanläggning, anledningen var stora marksättningar på grund av gamla sjöbotten och i mitten av 1980-talet tvingade detta fram ny- och ombyggnad.

Indelningar[redigera | redigera wikitext]

Kommundelar[redigera | redigera wikitext]

Huddinge kommun är sedan 2018 indelad i sexton kommundelar.[18]

Kommundelar i Huddinge kommun
Kommundel Yta (km²) Invånare (2019)[19]
Flemingsberg 9,6 15 727
Fullersta 4,1 7 715
Gladö-Lissma 44,2 1 458
Glömsta, Loviseberg [a] 9,7 6 420
Högmora 7,0 1 541
Länna 8,0 2 361
Segeltorp, Kungens Kurva [b] 9,5 9 634
Sjödalen 12,6 16 023
Skogås 3,7 12 581
Snättringe 4,1 8 902
Stuvsta 5,6 9 537
Trångsund 5,6 9 114
Vidja-Ågesta 11,3 876
Vårby 6,2 10 688
  1. ^ Loviseberg (3,8 km²) särredovisas inte i befolkningsstatistiken
  2. ^ Kungens kurva (2,9 km²) särredovisas inte i befolkningsstatistiken


Huddinge centrum vid järnvägsstationen.

Huddinge centrum är kommunens administrativa centrum och består mestadels av flerbostadshus kring ett affärs- och servicekomplex med pendeltågsstation och bussterminal. Kring detta ligger villaområden i de flesta väderstrecken. I norr finns Fullersta, Snättringe, Stuvsta (med egen pendeltågsstation) och Segeltorp. Dessa villasamhällen övergår i liknande orter som till exempel Älvsjö i Stockholms kommun.

Kommunens östra delar, Trångsund, Länna och Skogås, är förbundna med spårbunden kollektivtrafik via Nynäsbanan och är därför delvis isolerade från kommunens administrativa centra utmed Västra stambanan. Mellan de östra kommundelarna och centralorten ligger stora naturskyddade områden och sjöar. I sydost utbreder sig landskapet kring sjöarna Orlången, Magelungen, Ådran och Drevviken.

I söder ligger Flemingsberg som har både pendel- och fjärrtågsstation. Området är kommunens arbetsplatscentrum med Karolinska universitetssjukhuset, Södertörns högskola och Novum forskningspark. Likaså har Södertörns tingsrätt flyttat hit och de kommande åren har man beräknat att ytterligare en tillökning ska ske av folkmängden. Kännetecknande för Flemingsberg är de färgglada miljonprogramshusen, men bakom dem i väster ligger stora villaområden som Kästa och Flottsbro friluftsanläggning, samt i sydväst, Tullinge villastad i Botkyrka kommun. Flemingsberg är utsett till ett av de storstadscentra som den regionala utvecklingsplanen för Stockholmsregionen (RUFS) vill utveckla.

Längre västerut ligger Vårby som präglas av flerbostadshus och röda linjens T-bana mot Norsborg. Kungens kurva är kommunens mest välkända handelsområde. Strax öster om detta ligger närapå orörd natur kring sjön Gömmaren.

För befolkningsrapportering[redigera | redigera wikitext]

Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i

Distrikt inom Huddinge kommun.

Från 2016 indelas kommunen i följande distrikt[21]:

År 2015 fanns fortfarande samma församlingar än i årsskiftet 1999/2000, vilket distriktsindelningen är baserad på.

Tätorter[redigera | redigera wikitext]

Stora delar av bebyggelsen i Huddinge kommun ingår i Tätorten Stockholm (Huddinge centrum, Fullersta, Flemingsberg, Stuvsta, Snättringe, Segeltorp, Vårby, Trångsund,Skogås) dessutom finns

Natur[redigera | redigera wikitext]

Parker[redigera | redigera wikitext]

Sjödalsparkens utomhusscen.
Biskopsstenen (naturminne).
Hagstaeken (naturminne).

Inom Huddinge kommun finns ett 20-tal parker.[22] Här några exempel:

Naturreservat[redigera | redigera wikitext]

Natura 2000-områden[redigera | redigera wikitext]

Fridlysta naturminnen[redigera | redigera wikitext]

Sjöar[redigera | redigera wikitext]

Albysjön
Drevviken
Gömmaren
Holmträsket
Kvarnsjön, Gladö
Kvarnsjön, Lissma
Kärrsjön
Lissmasjön
Långsjön, Hanveden
Långsjön, Älvsjö
Magelungen
Mörtsjön
Orlången
Ormputten
Rudträsket
Trehörningen, Hanveden
Trehörningen, Sjödalen
Trylen
Vårbyfjärden
Ådran
Ågestasjön
Öran

Politik[redigera | redigera wikitext]

Huddinge är en kommun där den politiska makten under senare tid har växlat mellan Moderaterna med olika samarbetspartier och Socialdemokraterna med olika samarbetspartier. Kommunalskatten sänktes 2008 till 19:95.

I valet 2010 gick Moderaterna, Miljöpartiet, Centerpartiet och Sverigedemokraterna fram. Socialdemokraterna, Kristdemokraterna, Folkpartiet och Drevvikenpartiet backade. Varken den borgerliga alliansen eller de rödgröna fick egen majoritet. Den 30 september meddelade M, FP, C, KD och DP att det avser att styra Huddinge kommun tillsammans. De fem partierna hade då sammanlagt 33 av fullmäktiges 61 mandat.

Efter valet 2014 bildade Moderaterna, Folkpartiet, Centerpartiet, Kristdemokraterna, Drevvikenpartiet och Huddingepartiet ett minoritetsstyre, vilket motsvarar 29 av fullmäktiges 61 mandat[23]. Daniel Dronjak Nordqvist (M) fortsatte som kommunstyrelsens ordförande, något han varit sedan 2009.

I valet 2018 backade Moderaterna, Miljöpartiet och Socialdemokraterna, medan Liberalerna, Centerpartiet, Vänsterpartiet, Kristdemokraterna, Huddingepartiet, Sverigedemokraterna och Drevvikenpartiet gick framåt. Moderaterna, Liberalerna, Centerpartiet, Kristdemokraterna, Drevvikenpartiet och Huddingepartiet bildade tillsammans ett minoritetsstyre likt mandatperioden 2014-2018, vilket motsvarar 30 av fullmäktiges 61 mandat[24]. Daniel Dronjak Nordqvist (M) fortsatte som kommunstyrelsens ordförande, något han varit sedan 2009.

Kommunfullmäktige[redigera | redigera wikitext]

Presidium 2018–2022
Ordförande M Erik Ottosson
Förste vice ordförande M Kennet Bergh
Andre vice ordförande S Erling Karlsson

Kommunstyrelsen[redigera | redigera wikitext]

Presidium 2018–2022
Ordförande M Daniel Dronjak
Förste vice ordförande L Nicholas Nikander
Andre vice ordförande C Christian Ottosson

Mandatfördelning i Huddinge kommun, valen 1970–2018[redigera | redigera wikitext]

ValårVSMPSDNYDHPDPCLKDMGrafisk presentation, mandat och valdeltagandeTOT%Könsfördelning (M/K)
19704238115
4238115
5189,3
4011
19734201467
4201467
5191,3
3714
197652612810
52612810
6188,7
3823
19796248815
6248815
6187,0
3922
198252725418
5275418
6187,1
4120
198542443818
42443818
6185,3
3823
198842374815
42374815
6180,9
3823
199141923526218
41935618
6181,6
4120
1994428342416
42834416
6182,0
3922
199852025314417
520534417
6176,53
3625
20025242238413
52438413
6175,90
3724
200631932246418
319346418
6177,03
3229
2010316432325221
316433521
6178,64
3229
2014417651234217
417653417
6177,72
3625
2018516372344215
5163734415
6179,01
3427
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Kommunikationer[redigera | redigera wikitext]

Genom kommunens nordvästra del sträcker sig E4/E20 medan riksväg 73 genomkorsar kommunens östra del. Från nordväst mot sydöst sträcker sig länsväg 259 medan länsväg 226 genomkorsar kommunen från nordöst mot sydväst.

Spårtrafik[redigera | redigera wikitext]

De centrala delarna av kommunen genomkorsas från nordöst mot sydväst av Västra stambanan där SJ:s fjärrtåg stannar vid Flemingsbergs station på väg mot Göteborg och Malmö. Stockholms pendeltåg har stopp vid Trångsund, Skogås, Stuvsta, Flemingsberg och Huddinge centrum. Stockholms tunnelbana stannar vid Vårby gård och Masmo.

Näringsliv[redigera | redigera wikitext]

En stor andel av kommunens arbetsgivare finns i Kungens Kurva inklusive den enskilt största privata arbetsgivaren, Ikea Kungens Kurva med 875 (november 2019) anställda.[25]

Inom kommunen finns flera industriområden, bland dem:

Utbildning[redigera | redigera wikitext]

Nybyggda Kyrkskolan omkring 1915.
Beatebergs gamla folkskola från 1909.
Balingsta gamla skola omkring 1915.
Segeltorpsskolans nya huvudbyggnad.
Glömstaskolans ljushall, 2018.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Huddinges första fasta skola (se Huddinge kyrkskola) öppnades den 1 juli 1847 i Fullersta. Det var en sockenskola med övernattningsmöjlighet i det gamla ombyggda fattighuset vid Huddinge kyrka. En ny skolbyggnad invigdes år 1914, belägen vid nuvarande Kommunalvägen 34. På bottenvåningen fanns två lärosalar samt en gymnastiksal som inrymdes i den låga byggnadskroppen. På övervåningen inrättades ytterligare två salar. Planlösningen var nästan identisk med Segeltorpsskolans första skolhus som uppfördes fyra år senare, med undantag för gymnastiksalen som Segeltorpsskolan först fick 1927. Med sitt brutna sadeltak och de svängda port- och fönsteröppningar till veranda och vindfång liknade Kyrkskolan och Segeltorpsskolan varann även exteriört. Vid invigningen fällde prosten de legendariska orden: ”Huddinges behov av skolbyggnader är nu för all framtid tillgodosett”. På 1950-talets mitt var Kyrkskolan rivningshotad men fick vara kvar och utgör idag en värdefull kulturmiljö i Huddinge kommun. Här bedrev kommunen skolverksamhet en bit in på 2000-talet. Numera har Huddinge församling bland annat sin kör- och konfirmandundervisning här.

Huddinges näst äldsta skola låg i dagens Skogås och togs i bruk i mitten av 1880-talet. Byggnaden låg vid Beateberg och revs 1944. År 1909 uppfördes den ännu kvarvarande rödmålade träbyggnaden i nationalromantisk stil. Över dörren finns en handmålad skylt Folkskola uppförd av Huddinge socken 1909.

Vid Balingsta gård bedrevs viss skolverksamhet från 1840 till 1940. Här har det funnits tre skolbyggnader som ersatt varandra. Skolhuset (på bild) var i bruk från 1886 till 1919. Vid sekelskiftet 1900 var det Huddinge sockens största skola med närmare 100 elever och en lärare.[26] År 2006 har kommunen rekonstruerat en av de gamla skolvägarna (se Skolleden) som torparbarnen fick gå till ända in på 1940-talet.

Segeltorpsskolans första skolhus byggdes 1917. Innan dess fick segeltorpsbarnen gå till Vårby skola (skola 1901-1942), som låg intill Södertäljevägen strax söder om nuvarande Kungens kurva. Det var en lång väg att gå och några allmänna kommunikationer fanns inte. De mindre barnen i 1:a och 2:a klass, som bodde i östra delen av Segeltorp hade en skolsal i en villa vid Jakobslundsvägen.

Skolor[redigera | redigera wikitext]

Idag (2012) finns i Huddinge kommun 27 kommunala skolor och 5 fristående skolor.[27] Dessutom har kommunen fem kommunala gymnasieskolor med drygt 3 400 elever.[28] Dessa är:

I kommunen finns även tre fristående gymnasieskolor.

  • IT-gymnasiet
  • Yrkeshögskola (Vux Huddinge)
  • Yrkesgymnasiet Huddinge

Bland grundskolorna kan nämnas (urval):
(antal elever avser läsår 2012/2013)

  • Annerstaskolan i Flemingsberg, Ortopedvägen 4 (610 elever).
  • Balingsnässkolan i Sjödalen-Fullersta, Lännavägen 80 (486 elever).
  • Edboskolan, i Trångsund-Skogås, Kvartettvägen 5-7 (850 elever).
  • Glömstaskolan i Flemingsberg, Bergavägen 9 (800 elever).
  • Kvarnbergsskolan, i Sjödalen-Fullersta, Gymnasievägen 6 (648 elever).
  • Kräpplaskolan, i Stuvsta-Snättringe, Dalkarlsvägen 45A (82 elever).
  • Källbrinkskola, i Sjödalen-Fullersta, Källbrinksvägen 55 (385 elever).
  • Segeltorpsskolan i Segeltorp, Chronas väg 12 (910 elever).
  • Östra Grundskolan i Skogås, Österleden 13 (230 elever).
  • Vistaskolan, Vista skolväg 1 (700 elever).
  • Visättraskolan i Flemingsberg, Visättravägen 61-63 (260 elever).
  • Vårbackaskolan i Vårby, Vårbackavägen 2 (147 elever).
  • Vårbyskolan i Vårby, Vårby Allé 26-30 (181 elever).
  • Tomtbergaskolan (500 elever)

I kommundelen Flemingsberg ligger statliga Södertörns högskola som inrättades år 1996 efter ett riksdagsbeslut 1995. Utbyggnaden av den högre utbildningen i södra Storstockholm hade då utretts under lång tid. Bakgrunden var bland annat att övergången till högre studier var låg i södra Storstockholm, arbetslösheten hög och segregationsproblemen tenderade att bli stora. Högskolan har idag (2012) cirka 13 000 studenter och erbjuder cirka 60 program samt 250 kurser.[29]

Kultur[redigera | redigera wikitext]

Arkitektur[redigera | redigera wikitext]

Huddinges byggnadspris är ett arkitekturpris som sedan 2017 utdelas årligen till den främsta ny- eller ombyggnaden i kommunen. Tanken bakom priset är bland annat att ”stärka bilden av Huddinge”, att ”skapa intresse hos arkitekter för Huddinge som område” och att göra ”uppmärksam om vad just nu byggs i Huddinge”. Priset är en plakett och ett diplom som formgavs av konstnären Håkan Bull. Första pristagare var Gretas backe, ett småskaligt bostadsområde i Glömsta.

Konst[redigera | redigera wikitext]

I Huddinge kommun finns flera konsthallar som drivs i kommunal regi respektive genom privata, ideella föreningar. Huddinges nya kulturcentrum är Fullersta gård. I den nyrenoverade gården visas sedan år 2009 en permanent konstutställning med verk av huddingesönerna Peter Dahl och Ewert Karlsson (Galleri Peter Dahl och Galleri EWK). Dessutom har gården tillfälliga separatutställningar.[30]

Inte långt från Fullersta gård ligger Fullersta bio; 1933 biograf och Huddinges första konsumbutik. Sedan hösten 1996 har Huddinge KonstnärsKlubb (HKK) bedrivit utställningsverksamheten "Fullersta Bio Konsthall" i bottenvåningen medan den gamla biografsalongen med tillhörande utrymmen nyttjas av "Á la Carte-teatern" genom Studieförbundet Vuxenskolan.

Till Huddinges konstnärer räknas även målaren, fotografen och författaren Olle Magnusson med separatutställningar på bland annat Fullersta bio och iskonst i Huddinge centrum. Han är en av de främsta hembygdskännarna i Huddinge och har skrivit flera böcker om Huddinges natur. Hagalunds tvätterimuseum vid Albysjön är ett initiativ av Olle Magnusson, där han själv leder visningarna.

Sedan Kulturhuvudstadsåret 1998 rullas en 1000 meter lång konstutställning ut längs parkvägen mellan Forelltorget och Fullersta bio konsthall. Evenemanget kallas "1000 meter konst" och äger rum den sista lördagen i september. Här visar konstnärer, amatörer och professionella upp sin konst.[30]

Museum[redigera | redigera wikitext]

Bland museer kan nämnas "Litografiska museet" vid Sundby gård och "Hagalunds tvätterimuseum" belägen i Masmo intill Albysjön. Tvätterimuseet är Sveriges enda arbetslivsmuseum som har tvätteri som tema. I Vårbyhuset finns "Internationella barnkonstmuseet" som är det enda i sitt slag i Sverige och mittemot Huddinge kyrka vid Kommunalvägen återfinns "Nyboda hembygds- och skolmuseum".[31]

Bibliotek[redigera | redigera wikitext]

Kommunen har sex bibliotek. Huvudbiblioteket är en tillbyggnad av Huddinge kommunalhus och invigdes 1966, byggt efter ritningar av arkitekt Sture Frölén, som även ritade kommunalhuset. De andra biblioteken finns i Flemingsberg, Segeltorpsskolan, Skogås, Trångsund och Vårby.[32]

Bilder[redigera | redigera wikitext]

Sjukvårdsinrättningar[redigera | redigera wikitext]

Kyrkor och kyrkogårdar[redigera | redigera wikitext]

Tomtberga kyrkogård.

Inom kommunen finns fyra församlingar:

Kyrkor[redigera | redigera wikitext]

Begravningsplatser[redigera | redigera wikitext]

Bilder, kyrkor i urval[redigera | redigera wikitext]

Idrott[redigera | redigera wikitext]

Idrottslivet i Huddinge tog fart med bildandet 1912 av Huddinge IF. Många av dagens specialklubbar för enskilda sportgrenar är ursprungligen sektioner i Huddinge IF som bildat eget. Inte minst kommunens ishockeylag, Huddinge IK som fostrat en lång rad kända spelare och som under nästan ett kvartssekel var ett av de främsta lagen i dåvarande näst högsta divisionen med ständiga kval till SHL. Sedan säsongen 2009/10 huserar laget numera i tredjedivisionen, Hockeyettan, och kämpar varje år för avancamang till andradivisionen Hockeyallsvenskan. Publikunderlaget är litet, kommunen må ha över 110 000 invånare, men det är en del av stockholmsområdet och det är svårt att konkurrera med de större klubbarna om befolkningens idrottsintresse. Supporterklubben heter Red Tigers.

Vänorter[redigera | redigera wikitext]

Följande orter är vänorter till Huddinge kommun.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Per Andersson, Sveriges kommunindelning 1863-1993, Draking, 1993, ISBN 978-91-87784-05-7.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b c d] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, Statistiska centralbyrån, 21 februari 2019, läs online.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b] Folkmängd i riket, län och kommuner 31 december 2021 och befolkningsförändringar 1 oktober–31 december 2021, Statistiska centralbyrån, 22 februari 2022, läs online.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b] Kommuner, lista, Sveriges Kommuner och Regioner, läs online, läst: 19 februari 2019.[källa från Wikidata]
  5. ^ [a b] Årsredovisning 2019, Huddinge kommun, s. 43, läs online, läst: 18 november 2020.[källa från Wikidata]
  6. ^ Folkmängd 31. 12. 1971 enligt indelningen 1. 1. 1972 (SOS) Del, 1. Kommuner och församlingar, Statistiska centralbyrån, 1972, ISBN 978-91-38-00209-4, läs online.[källa från Wikidata]
  7. ^ Huddinge kommun: Översiktsplan 2030, s. 20 Arkiverad 4 oktober 2012 hämtat från the Wayback Machine.
  8. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  9. ^ Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Huddinge tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
  10. ^ Huddinge kommun om Huddinges vapen. Arkiverad 20 oktober 2012 hämtat från the Wayback Machine.
  11. ^ ”Folkmängd i riket, län och kommuner 31 december 2021”. Statistiska centralbyrån. 22 februari 2022. https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/befolkning/befolkningens-sammansattning/befolkningsstatistik/pong/tabell-och-diagram/kvartals--och-halvarsstatistik--kommun-lan-och-riket/kvartal-4-2021/. Läst 22 februari 2022. 
  12. ^ Antal personer med utländsk eller svensk bakgrund (grov indelning) efter region, ålder och kön. År 2002 - 2018 (Läst 10 juli 2019)
  13. ^ [a b] Statistiska centralbyrån: Utrikes födda efter län, kommun och födelseland 31 december 2014 Arkiverad 12 maj 2015 hämtat från the Wayback Machine. (XLS-fil) Läst 24 januari 2016
  14. ^ Broschyr: "Strövtåg i Huddinge 2" utgiven av Huddinge kommun, 1984.
  15. ^ Kulturarv Stockholm: Huddinge.
  16. ^ Fullersta Gård (2010), s. 16–17
  17. ^ Nordström (1988), s. 22
  18. ^ ”Antagande av ny indelning och namnsättning av Huddinge kommuns administrativa områden”. Huddinge kommun. http://docplayer.se/105885553-Antagande-av-ny-indelning-och-namnsattning-av-huddinge-kommuns-administrativa-omraden.html. Läst 24 januari 2021. 
  19. ^ ”Befolkningsstatistik 2019”. Huddinge kommun. https://www.huddinge.se/globalassets/huddinge.se/organisation-och-styrning/statistik-och-fakta/statistikrapporter/befolkningsstatistik-huddinge-kommun.pdf. Läst 24 januari 2021. 
  20. ^ ”Län, kommuner och församlingar i nummerordning samt koder för församlingarnas pastoratstillhörighet 2019-01-01” (PDF). Statistiska centralbyrån. https://www.scb.se/contentassets/13ec5841d80045498d960d456e87ea78/lkf2018_171212.pdf. Läst 23 december 2018. 
  21. ^ SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.
  22. ^ Huddinge kommun: Parker.
  23. ^ ”Huddinge kommuns hemsida”. https://www.huddinge.se/organisation-och-styrning/sa-styrs-huddinge/sa-fungerar-kommunen-huddinge/. Läst 15 augusti 2017. 
  24. ^ ”Kommunfullmäktige (KF)”. Arkiverad från originalet den 16 januari 2019. https://web.archive.org/web/20190116052242/https://www.huddinge.se/organisation-och-styrning/moten-kallelser-och-protokoll/kommunfullmaktige/. Läst 15 januari 2019. 
  25. ^ ”Huddinge - Ekonomifakta”. Ekonomifakta. http://www.ekonomifakta.se/Fakta/Regional-statistik/Alla-lan/Stockholms-lan/Huddinge/?var=17258. Läst 21 mars 2017. 
  26. ^ Informationstavla på platsen vid gamla Balingsta skola
  27. ^ Huddinge kommun, grundskolor. Arkiverad 15 mars 2015 hämtat från the Wayback Machine.
  28. ^ Huddinge kommun Gymnasieskolor. Arkiverad 31 augusti 2012 hämtat från the Wayback Machine.
  29. ^ ”Om Södertörns högskola.”. Arkiverad från originalet den 10 juni 2012. https://web.archive.org/web/20120610180428/http://webappl.web.sh.se/p3/ext/content.nsf/aget?openagent&key=om_organisationen_1306161244831. Läst 16 juni 2012. 
  30. ^ [a b] Huddinge kommun: Konst. Arkiverad 4 oktober 2012 hämtat från the Wayback Machine.
  31. ^ Huddinge kommun: Museer. Arkiverad 7 november 2012 hämtat från the Wayback Machine.
  32. ^ ”Huddinge bibliotek”. Huddinge kommun. http://bibliotek.huddinge.se/. Läst 30 juni 2012. 

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

v • r
Kommuner i Stockholms län
Stockholms läns vapen
Stockholm län vapen b ram.svg Portal:Stockholm
Hämtad från "https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Huddinge_kommun&oldid=50317132"