Portal:Huvudsida
| Välkommen till Wikipedia – den fria encyklopedin som alla kan redigera. |
I dag är det lördag den 26 mars 2022 (vecka 12). Just nu finns det 2 583 340 artiklar på svenska. |
Lindhagenplanen var en generalplan för Stockholm framlagd i ett Utlåtande med förslag till gatureglering i Stockholm år 1866 av en kommitté under ledning av juristen och politikern Albert Lindhagen. Lindhagenplanen antogs aldrig i sin helhet av Stockholms stadsfullmäktige, endast delar genomfördes efter hårda strider och revideringar. Ändå skulle Lindhagens generalplan få stor betydelse för Stockholms omdaning under sena 1800-talet. Exempel på detta är Kungsgatans förlängning till Stureplan som antogs 1887 och fullbordades 1911 samt Sveavägens förlängning till Kungsgatan som beslutades 1896 och fullbordades på 1920-talet. Lindhagens idé om en ”Sveaväg” ända fram till Gustav Adolfs torg togs upp igen 1928 av dåvarande stadsplanedirektören Albert Lilienberg och skrotades först 1945, då stadsfullmäktige beslutade att Sveavägen skulle sluta vid nuvarande Sergels torg (se Norrmalmsregleringen).
Lindhagenplanens alla nya gator och torg skulle även få nya namn och äldre gatunamn förändrades. Det genomfördes på ett konsekvent, övergripande och genomtänkt sätt. Denna gatunamnrevisionen, kallad ”Nya och förändrade gatunamn inom Stockholm” beslutades av stadsfullmäktige 16 juni 1885. Lindhagenplanen var den sista storskaliga stadsplanen med kvartersindelningar i rutnät, långa, spikraka paradgator och stjärnplatser, det som senare skulle kallas ”stenstaden”. Kring sekelskiftet 1900 övergavs det stränga rutnätet till förmån för en mjukare, mera terränganpassad och konstnärligt flexiblare planering.
Enligt konsthistorikern Ragnar Josephson var det genom Lindhagenplanen som det moderna Stockholm räknar sin uppkomst. Även Stockholms moderna parkhistoria kan sägas började med Lindhagenplanen. ► Läs mer
Senast visade utmärkta artiklar: Vitbröstad nötväcka – Drottningholms slott – Muratoriekanon
.jpg)
- USA:s senat inleder utfrågningarna av Ketanji Brown Jackson (se bild) som nominerats till USA:s högsta domstol. Jackson kan bli den första svarta kvinnan i domstolens historia.(21 mars 2022)
- Marina Ovsiannikova, tv-producent på tv-kanalen Pervyj Kanal, genomför en aktivisthandling i direktsändning där hon protesterar mot Rysslands invasion i Ukraina.(14 mars 2022)
- Cornelia Jakobs vinner Melodifestivalen 2022 med låten "Hold Me Closer". (12 mars 2022)
- Mark Bernsteins bidrag till den ryskspråkiga versionen av Wikipedia-artikeln Rysslands invasion av Ukraina 2022 leder till att han grips av belarusiska myndigheter med stöd av en ny rysk lag. (11 mars 2022)
- Vraket efter polarfartyget Endurance, som förliste 1915, återfinns på 3 000 meters djup i Weddellhavet. (9 mars 2022)
Pågående: Covid-19-pandemin (Europa • Finland • Sverige – Sjukdomen • Viruset – Vaccin) • Mästarnas mästare 2022 • Talang 2022
Nyligen avlidna: Taylor Hawkins • Dagny Carlsson • Madeleine Albright • William Hurt • Andrej Suchovetskij
Pågående större krig: Rysslands invasion av Ukraina • Burma • Jemen • Tigray
Val: Frankrike • Sverige (Opinionsundersökningar) • USA
Mest visade artikeln igår: Pia Sundhage
- ... funktionsnedsatta i Nederländerna har rätt till kostnadsersättning för köp av tjänster från sexsamariter?
- ... Vladimir Lenin anlände till Finlandsstationen (se bild) från sin exil 1917?
- ... Svenska Mongolmissionen överlevde två världskrig men inte folkrepubliken Kinas missionsförbud?
- ... det finns många slags slag – som anfall eller försvar, bestraffning eller lek?
- ... det 1901 endast fanns 15 legitimerade kvinnliga läkare i Sverige?
Bangladeshs nationaldag (se bild)
Namnsdag: Emanuel (Sverige) • Emanuel, Immanuel, Manne (finlandssvenska)
Denna dag i historien:
- 1830 – Mormons bok publiceras för första gången.
- 1920 – Sveriges äldsta ännu existerande studenttidning Lundagård utkommer med sitt första nummer.
- 1971 – Östpakistan förklarar sig självständigt från Pakistan för att bilda Bangladesh. Detta inleder Bangladeshs befrielsekrig.
- 1979 – I Washington, D.C. undertecknar Anwar Sadat och Menachem Begin det egyptisk-israeliska fredsavtalet. Jimmy Carter agerar värd och medlare. Avtalet bygger på 1978 års Camp David-förhandlingar.
- 1995 – Schengenkonventionen börjar gälla för de europeiska stater som anslutit sig till den.
- 1997 – 39 medlemmar i domedagssekten Heaven's Gate begår kollektivt självmord i San Diego i Kalifornien.
Edvard 1.s erobring af Wales foregik mellem 1277 og 1283. Den resulterede i walisernes nederlag.
I 1200-tallet var Wales delt imellem de oprindelige walisiske fyrstedømmer og de områder, som anglonormannerne kontrollerede. Det største fyrstedømme var Gwynedd.
I felttogene i 1277 og 1282/1283 reducerede Edvard først de walisiske fyrstedømmer og løb dem herefter fuldstændigt over ende. Størstedelen af de erobrede territorier blev et kongeligt len, der tilhørte den engelske tronarving med titlen prins af Wales. Selv om territorierne ikke for alvor blev en del af Kongeriget England før "Laws in Wales Acts" 1535–1542, markerede Edvards erobring afslutningen på den walisiske uafhængighed. ► Læs mere
Wikipedia är en encyklopedi med öppet och fritt innehåll som utvecklas av frivilliga bidragsgivare från hela världen. Alla kan vara med och förbättra Wikipedia. Du också.
Afrika • Antarktis • Asien • Europa (
Finland • Sverige, bl.a. Stockholm – Göteborg – Örebro – Helsingborg – Lund) • Amerika • Nordamerika • Sydamerika • Oceanien • Kulturgeografi • Länder • Naturgeografi • Biogeografi • Fysisk geografi
Arkitektur • Dans • Datorspel • Internet • Film • Formgivning • Fotografi • Hantverk • Konst • Litteratur • Mat och dryck • Museer • Musik • Massmedia • Kultur efter geografiskt område • Teater • Tecknade serier • TV
Arkéer • Bakterier • Djur • Ekologi • Insekter • Klimat • Meteorologi • Naturskydd • Protister • Svampar • Världsarv • Växter
Buddhism • Hinduism • Islam • Judendom • Kristendom • Mytologi • Litteratur inom religion • Personer inom religion • Teologer • Teologi
Ekonomi • EU • Familjeliv • Fritid • Hälsa • Juridik • Militärväsen • Personer • Politik • Sport • Statistik • Transport • Utbildning
Dialekter • Grammatik • Lingvistik • Ord • Skriftsystem • Språk efter land • Språkfamiljer • Tal • Typer av språk
Byggteknik • Datateknik • Elektronik • Energiteknik • Flygteknik • Husgeråd • Kemiteknik • Motorteknik • Radioteknik • Rymdfart • VVS
Astronomi • Biologi • Datavetenskap • Filosofi • Fysik • Geovetenskap • Kemi • Kriminologi • Matematik • Medicin • Naturvetenskap • Penologi • Psykologi • Sociologi
Upplagor med fler än 1 000 000 artiklar
English · Sinugboanong Binisaya · Deutsch · Svenska · Français · Nederlands · Русский · Español · Italiano · مصرى (Maṣri) · Polski · 日本語 · Tiếng Việt · Winaray · 中文 · العربية · Українська · Português
Upplagor med fler än 500 000 artiklar
فارسی · Català · Српски · Bahasa Indonesia · Norsk (bokmål) · 한국어 · Suomi
Upplagor med fler än 250 000 artiklar
Magyar · Čeština · Türkçe · Нохчийн · Srpskohrvatski / Српскохрватски · Bân-lâm-gú · Română · Tatarça / Татарча · Euskara · Bahasa Melayu · Esperanto · עברית · Հայերեն · Български · Dansk
|
Commons Den fria mediedatabasen |
|---|---|
|
Wiktionary Den fria ordboken |
|
Wikisource Det fria biblioteket |
|
Wikibooks Fria läroböcker och manualer |
|
Wikiquote Den fria citatsamlingen |
|
Wikivoyage Den fria reseguiden |
|
Wikispecies Den fria artförteckningen |
|
Wikidata Den fria databasen |
|
Wikimania Konferensen för projekten om fri kunskap |
|
Meta-Wiki Om projekten |